Varför kritik med barn inte fungerar – och vad du kan göra istället

26 Jul Varför kritik med barn inte fungerar – och vad du kan göra istället

Att vara förälder är tufft, det är en tunn linje mellan kritik och klandrande.  Tyvärr så märker vi inte alltid effekterna av det vi gör. ”Är jag för krävande”, ”är jag för flexibel och tillåter för mycket”, ”trycker jag ned deras värde”. Det finns så mycket vi undrar över konstant, gör vi det tillräckligt bra? Kan vi på något sätt göra det bättre? Lär vi våra barn hur de ska klara sig i livet?

Gör jag rätt

Men vi är alla bara människor. Och människor gör fel, det är lika bra att acceptera att det är så. Men å andra sidan så har vi val, vilket betyder att de fel vi gör som föräldrar kan vi korrigera. Och många saker som vi gör är väldigt bra, men det finns även stunder där vi helt och hållet sjabblar till det.

Det är dessa stunder vi måste akta oss, för vissa saker som vi, som föräldrar gör kan få långvarig konsekvenser. Situationer som vi inte ens är medvetna om vilken negativ effekt de egentligen har för våra barn. Och detta gäller även om vi tror att det vi gör är av kärlek mot dem.

Vår biologiska uppbyggnad

Tyvärr så är vår biologiska struktur uppbyggd på ett sådan sätt att vi tar in alla impulser runt omkring oss, inklusive andra människors ord. Och dessa känslomässiga reaktioner och överbelastningar, när vi kritiserar våra barn, är ingenting som de bra kan stänga av. Våra ord är kraftfulla och väger tungt, främst eftersom vi är våra barns idoler och förebilder.

Våra ord kan eller lyfta dem högt upp i luften eller så kan de rasera deras interna självbild. Om kritiken kommer för ofta, så tränger dessa ord djup in i barnets själ, och stannar kvar där… Detta utvecklas till permanenta skador och lämnar känslomässiga ärr som är näst intill omöjliga att korrigera. Och detta är oberoende på hur den kritiken vi ger ut ser ut, det kan vara i form av disciplin, frustration, ett sätt att lära eller något annat sätt.

Har vi kontroll eller inte

Vi kanske tror att vi utövar kontroll och inflytande över våra barn genom kritik. Men det är enbart en illusion. Kritik resulterar i behovet att undvika kritik, vilket får en motsatt effekt. Ibland kan kritik leda till bättre beteende men i många fall leder det till att barnet istället ljuger och undanhåller sanningen. Och det är ju logiskt, eller hur. Ingen vill ju känna sig dålig eller som om de har gjort något fel, speciellt när det kommer från människor de bryr sig om och älskar. Dvs. oss, deras föräldrar. Och med tanke på att vi alla utgår från vår försvarsmekanism som människor, så kommer ditt barn att göra vad som krävs för att undvika kritiken från dig, istället för att göra det som du tycker är ”det rätta att göra”.

Gillar du att bli kritiserad

Ingen gillar att bli kritiserad, även om den klassas som positiv och lärande. Tänk efter när det gäller din egen självkänsla. Om du får en dålig kommentar på jobbet eller något motstridigt på ditt Instagram inlägg. Om du är helt ärlig nu, så blir du påverkad, beroende exakt på vad som sades eller skrevs så kan hela din dag bli fördärvad. Vi jobbar så mycket på att övertyga oss själva om att vi är bra och att vi är tillräckliga, men en liten obetydlig kommentar kan fullständig rasera dessa försök.

Varför ska våra barn ta kritik väl

Och varför skulle då inte samma sak gälla våra barn? Det betyder inte heller att all kritik är dålig, även om kritik förknippas med det som är negativt. Och visst, oftast är det så att kritik reflekterar dåliga och ovälkomna utvärderingar från andra människor. Men det betyder inte alltid att det utgår med en dålig avsikt. Andra människor ser mera objektivt på våra egna handlingar och märker lättare våra snedsteg eller misstag. Detta är ingenting som är dåligt, tvärtemot, det kallas konstruktiv kritik.

Konstruktiv kritik

Och nu när du överväger detta faktum att vi alla reagerar defensivt till negativa anmärkningar, kan du försöka hitta sätt på hur du kan påpeka (kritisera) ditt barn på ett konstruktivt sätt och med ett öppet sinne. Om du t.ex. vill kommentera att ditt barn inte ska torka sig med tröjärmen, så kan du istället för att kritisera barnet med att kanske säga ”titta vad skitig du blev nu” eller ”nu är den här tröjan förstörd”. Så kan du försöka med att förklara orsaken till att du inte vill att barnet ska torka sig med tröjan och att du inte säger det för att vara taskig. Och kanske förklara att just den tröjan har du köpt för att hen passar så fint i just den färgen. Och om det finns några barn i klassen som har skitiga tröjor, och vad hen tycker om det. Eller om det har blivit en vana, att försöka att tillsammans hitta ett sätt att bryta den vanan.

Tricket är att hjälpa ditt barn att lära sig att hantera kritik på ett bra sätt, och att lära sig från kritik. Och det finns faktiskt ganska mycket du kan göra för att att hjälpa ditt barn att ta in kritik på rätt sätt.

Konstruktiva tips

1. Du måste försöka att vara realistisk med dina krav. Om du har för höga krav så kan du inte förvänta dig perfekta resultat. Du måste dela upp kravet i sådana fall. Ditt barn kvalifikationer kanske inte räcker till att dels förstå, dels utföra dina krav. Alltså måste du hitta ett sätt som kan få ditt barn att förstå vad det är du vill men också att det är utförbart för barnet.
2. Att vara specifik är något som är lätt att missa. Som förälder kanske man kommenterar barnet baserat på vad barnet har utfört. Men vänd på det och kommentera istället själva handlingen och inte barnet. Relatera handlingen till någon annan liknande händelse och gå igenom med ditt barn vad hen tycker eller tyckte om den händelsen. Och om det är något som hen skulle vilja göra. Och gå sedan in på handlingen och situationen som hände.
3. Att ta sig tid och gå in på detaljer är det viktigaste när det gäller våra barns utveckling. Bara för att vi säger något betyder det inte att barnet förstår vad vi menar. Även om det säger ja i de flesta fallet, så gör det faktiskt det bara för att de känner på sig att det är vad vi kräver av dem. Gå in på djupet, var inte rädd för att fråga varför. Och lyssna mer än du pratar, låt barnet berätta med sina egna ord. Och om det behövs och om du känner att det är ett passande läge, gå vidare och fördjupa konversationer med ytterligare frågor.
4. Du måste lära dig att förstå ditt barn bättre. Och då menar jag inte det som är uppenbart. Utan det som är dolt och medvetet undangömt. Ha utsikt efter olika ”mönster”, när ditt barn t.ex. överreagerar. I vilka situationer händer detta? Vad tror du att utlösaren kan vara? Detta kommer att hjälpa dig oändligt mycket i ditt framtida agerande med ditt barn. Du kommer lättare att kunna välja ”rätt” stunder att påbörja diskussioner. och ”rätt” metoder när ni väl kommer igång.
5. Rannsaka även dig själv, kommenterar du saker som ditt barn gör rätt, eller saker som hen gör fel? Försök att korrigera där du själv tycker att du skulle kunna bli bättre.
6. Något som är extremt effektivt är faktiskt att inkludera ditt barn i diskussionerna. Det ditt barn har svårt att hantera, försök att tillsammans hitta sätt som kommer att hjälpa hen att bli bättre att handskas med liknande känslor. Hjälp hen att bygga upp och förstärka olika färdigheter.
7. Och även vi vuxna gör misstag, självklart. Förklara det till ditt barn och be om ursäkt. Detta hjälper ditt barn att förstå att det är helt ok att göra fel, och att man alltid kan be om ursäkt för något som man har gjort. Samma sak när de gör något fel, förklara med kärlek varför det var fel, men var tydlig att det handlar om deras beteende och inte vem de är som personer.

Finkänslighet, medkänsla och kärlek

Självklart så måste visa beteenden ifrågasättas, men det är viktigt att vi gör det rätt. På ett sätt som inte ifrågasätter dem som personer och deras interna värde och godhet. Vi har som föräldrar ett ansvar att hjälpa våra barn att bygga upp deras styrkor och kvalifikationer, även när de gör fel. Genom att vi gör det med medkänsla och inte negativ kritisk så hjälper vi dem att öppna upp för vårt inflytande, och faktiskt ta in det vi har att säga. De kommer att lära sig att reflektera över sitt beteende och med vår hjälp hitta sätt att förbättra det som behövs.

Andri Gerou