Om du har läst min blogg från den 17:e december, så förstår du redan hur viktigt det är med känslomässig intelligens för lycka om framgång i livet. Är det då inte en förmåga som vi alla borde se till att lära våra barn?
Känslomässig intelligens är en viktig förmåga som hjälper ditt barn att identifiera, kontrollera och uttrycka sina känslor på ett hälsosamt sätt. Helt enkelt förmågan att känna igen sina egna men även andras känslor, och på så sätt bättre kunna förstå andras beteenden.
Föds vi med förmågan att förstå oss själva och andra?
Detta är inte en infödd förmåga som vi människor har utan den behöver läras. En hög känslomässig intelligens hjälper ditt barn att använda känslor för att identifiera och lösa personliga utmaningar. Förmågan är även väldigt viktig i barns sätt att kommunicera med andra och fatta beslut.
Vilket självklart är av nytta under skolgången. Hur ditt barn identifierar, förstår och hanterar känslor kan påverka allt från hans eller hennes relationer med klasskamrater till prestationer i klassrummet.
På grund av detta är emotionell intelligens ett viktigt steg till framgång, både i klassrummet och utanför. Vad är känslomässig intelligens praktiskt och hur kan det hjälpa ditt barn?
Känslomässig intelligens är:
Känslomässig förståelse
Insikt i sina egna -och andras känslor.
Hantering av starka känslor
Effektiv kontroll av starka känslor.
Utveckling av empati
Förståelse och sympati med andras känslor.
Inre motivation.
Självdisciplin för uppfyllelse av personliga mål.
Denna väsentliga förmåga hjälper ditt barn att särskilja mellan olika aspekter i beteende och tänkande i sig själv och i andra. Ypperst viktig är inlärning genom bearbetning av personliga utmaningar. Här får du 6 enkla tips om hur du kan hjälpa ditt barn med att bygga upp och stärka sin känslomässiga intelligens.
Hjälp ditt barn bli medvetet om sina känslor.
Uppmuntra ditt barn att prata om hur olika utmaningar får henne/honom att känna sig. Försök att hitta namn för känslorna (“arg,” “ledsen”, “svartsjuk”). Analysera och utveckla tillsammans varför barnet känner så. Självklart kan du göra samma sak när barnet har en positiv upplevelse.
Öva på att förstå känslor hos andra.
Att titta på TV kan vara ett bra sätt att öva på det. Stäng av ljudet och försök att gissa hur karaktärer mår. Prata om hur kroppsspråk och ansiktsuttryck kan vara ledtrådar. Detta kan sedan utvecklas till personer som är er nära och sedan vidare till personer som inte står er så nära, som t. ex. klasskamraternas föräldrar, barn från andra klasser osv.
Reflektera över ditt barns tidigare reaktioner.
Väldigt betydelsefull information finns alltid i tidigare situationer. Var noga med att gå tillbaka i tiden till specifika situationer där ditt barn reagerade kraftigt och prata om vad som då pågick och hur det då kändes. Viktigt att du ger mycket med beröm till ditt barn om hon/han har reagerat eller har betett sig på ett konstruktivt sätt.
Fabricera nya metoder och strategier.
Använd tuffa situationer som viktiga inlärningsmöjligheter. Prata om vad ditt barn kan göra annorlunda när hon/han känner sig på ett visst sätt eller står inför en svår utmaning. Det räcker inte med att göra denna övning en gång, för att det ska bli en långvarig effekt måste det göras kontinuerligt. Helst att samma svåra känsla eller upplevelse bearbetas minst 3-4 gånger.
Öva på empati och möjligheter att hjälpa andra.
Det är viktigt att ett barn lär sig empati, och en utav de bästa sätten är att ni tillsammans aktiverar er för att hjälpa andra människor i nöd. Det viktiga är att få barnet att inse att hans/hennes behov inte alltid måste komma först.
Föregå med gott exempel
Var alltid noga med att tydligt kommunicera dina egna känslor till ditt barn. Förklara varför du känner på ett visst sätt och hur du själv hanterar dina känslor, speciellt de svåra känslorna.
No Comments